Du är trött. Ta rast.

När min bil sa till mig idag att jag var trött så kände jag att han visste vad han pratade om. Jag var hemma strax efter 16, hoppade över måndagsmiddagen hos svärmor och bara gosade ner mig i sängen..

Jag har färgat håret, fixat naglar, gjort ansiktsmask, och andra tjejiga saker som skulle få mig pigg. Till middag åt jag digestivekex med lemoncurd och däremellan har jag somnat till och surfat. 

Hela min tankeverksamhet går kring jobb, försäljning av Lägenheten och möblering av den nya. Ledsen för att trots mina alla 10 semesterveckor så klaffar det inte med Kalles önskemål och planer, men för övrigt känns livet bra. Räknar typ dagarna till jag får flytta..




Silverfabriken !

Just nu är jag så jävla glad! Kalle och jag har nämligen blivit med en ny lägenhet! I Silverfabriken i Sumpan kommer jag traska omkring på bottenplan och möta våren genom uteplatsen..

Herregud nyp mig i armen. Hade någon sagt för ett halvår sedan att jag skulle köpa en lya ihop med Kalle hade jag antagligen sprungit ut genom närmsta dörr, men mycket har hänt, och ju äldre man blir desto mer vet man vad man vill.. Och jag vill ha det exakt såhär. En fräsch lägenhet nära stan och ett hus en bra bit utanför.  Aldrig tidigare har det varit så tydligt..






Svårt att sitta still






Summering

Mina främsta mål 2014 var att resa 6 gånger, läsa 12 böcker, finna harmoni i träning/kost och bli bästa kvinnliga säljare på företaget sedan de startades 1973.


Jag slog rekordet, tog mig över en stor milstolpe, slog rekord i största nykund och i mest nykundspengar på en vecka, vart utsedd till årets säljare för andra året i rad, vart månadens säljare två gånger (totalt 4 gånger på 11 månader) av 16 säljare och fick bli försäljningscoach/regionschef för Stockholm som under en tid ska växa och etablera några fler säljare.  Diplom, en bonus - men framförallt äran var vinsten. Det kan låta som en liten grej, och för andra betyder det ingenting.. Men det bevisar bara att motvind hjälper en att lyfta. På något vis är det lättare att prestera när folk inte har så höga tankar om en. Jag kan nog kämpa bra i underläge..



Min träning har gått upp och ner under året, grym form, lite mindre grym form, hård träning, rehabträning, nyttig mat, mindre nyttig mat.
Vissa dagar kan jag göra allt för magrutor, och nästa dag är det det sista jag bryr mig om. Jag hade som mål att pusha  mig för utveckling, men aldrig tvingas till något, och jag har aldrig känt mig mer välbalanserad och lugn som nu. Trots det att jag häromdagen fixk höra att jag kan uppfattas som en tjej med ätstörningar. (Som Kalle sa.. Jag är störd på många sätt, men inte ätstörd)


Böckerna vart fler än 12 då jag hade lång semester och tillika hittade njutningen i storytel. Det har varit en salig blandning, och jag har varierat ljudböcker med pockets, och de som gett störst avtryck har varit dessa;

Jakten på kapten klänning
Skadad
En man som heter Ove
Mormor hälsar och säger förlåt 
Kinesen 
En nästan vanlig man
Äta kakan och ha den kvar
Huvudjägarna
Härskarteknik 

Jag kan rekommendera alla dessa böcker..


Och sen var det bara resandet kvar..

Året började med en konferens till Saalbach, Österrike där jag för första gången stod på ett par skidor. Det gick helt åt helvete då vi hamnade fel och jag skulle börja i VM-backen. Antagligen den enda konferensen som jag längtat in till säljutbildningen, ha ha! 

I Maj åkte jag syrran och Sara till Tallin för en sparesa. Jag asgarvade i tre dygn i sträck, med undantag för behandlingarna, och jag insåg att det är dom viktigaste människorna i mitt liv. Fy fan vad jag älskar dom.

I Juli åkte jag på kitesurfningresa med en snygg kille. Om skidorna var en tuff utmaning så var kitedraken en nära-döden-upplevelse, två gånger om. Jag pendlar fortfarande från vecka till vecka att jag ska ge fan på att lära mig, och mellan att säga "jag vill faktiskt inte dö Kalle". Tiden får utvisa.

I September åkte jag och den där snygga killen iväg på en mysig helg iBarcelona. Sol, bad, takpool, violglass och goda middagar får summera vår weekend som gav mig massor av energi inför högsäsongen på jobbet..

I november var det dags igen. Denna gång var det F1 final i Dubai, så det vart fyra dagar lyxig kärleksresa.  Champagnebrunch, världens högsta byggnad, snabba bilar och världens godaste burgare - jag njöt varje sekund och sängen var som att hamna i himmelen. 

I december sedan så vart det en premiärtripp till Åre. Skidåkningen börjar lossna och vi mös omkring i underställ de flesta timmarna inomhus. 


Där var alltså mina mål med förra året, och allting gick i uppfyllelse.. Det gäller bara att vilja, foka, och våga.. :)


(Utöver detta har jag varit på travkurs och golfkurs, haft problem med knäet i ett halvår, haft migrän och tappat synen vid två tillfällen. Jag har försökt fått ordning på mitt knä sedan i juni och slagit personligt rekord i marklyft på 82 kg tror jag.  Jag har varit på närmre 10 olika spa-anläggningar, ett retorikseminarie, i Linköping, Halmstad, Helsingborg, Gävle, Vadstena kloster och på Kolmården. Jag har blivit hopplöst förälskad i Kalle och kört en Audi r8 med gasen i botten.)

















Sista dagen

Jag lever här i Spanien, men mitt jobb kör skiten ur mig. Jag har alltså nästan somnat på både konferensen igår samt på restaurangen idag, bloggen är det sista jag orkar med, trots alla tankar som snurrar... Aja, roliga nyheter, roliga kollegor och roliga aktiviteter gör att jag förlåter dom för min sömnbrist.

Imorgon åker vi hem och jag längtar efter att få somna pinsamt tidigt i Kalles soffa :)




Hola Espana

Från Gävle till Åre till Spanien...

Hinner knappt att andas här.. Nu är det iallafall konferens tom fredag 😘







Hemma!

Efter fem dagar i Åre är jag i Väsby igen.. Och vet ni, att jag firade knappt nyår detta året heller..

Förra året gav jag upp nyårsafton med vetskapen att jag knappast skulle kunna känna mig mer missnöjd, och detta året brydde jag mig knappt för att det inte kan bli mycket bättre. 2014 eller 2015 spelar ingen roll, jag har inga nyårslöften eller stora planer, jag vill bara att dagarna ska ticka på med samma jobb, kunder, kollegor, vänner,familj och Kalle. 




 

Topp tre i värdelöshet

Jag kan inte bestämma mig riktigt vad jag helst vill ventilera mig om idag. Antingen om det som stör mig mest är den värdelösa servitrisen som "servade" oss på Wersén i Åre idag, folk som säger "jag är inte rasist men jag förstår att folk blir det när vi släpper in så många av dom" eller om det stör mig mer att jag ligger i en våningssäng trots att jag delar sovrum med min pojkvän. 

För det första; jobbar man med service ska man vara trevlig. Man ska inte tycka att en gäst är jobbig för att den ber dom steka på köttet lite mer för att det var för rött för sin egen smak. Man ska inte skylla ifrån sig på gästen för att förrätten tog 45 minuter att få in (och framförallt serverar man inte huvudrätten SAMTIDIGT). Man snäser inte åt ett sällskap som suttit vid sitt bord i nästan en timme utan att fått in vattnet som beställdes, bara för att dom frågar om vattnet är på väg snart. Personligen skiter jag i om personalen har en dålig chef, stressigt jobb eller ätit för lite, man får vara trött och man får göra fel, men man får fan inte ha sån attityd när man säljer pizzor för 150 spänn. (Inte om man säljer pizzor för 50 spänn heller för den delen.) Maten var kanon och bartendern superb, men så länge inte något stort inträffar kommer jag aldrig besöka Werséns i Åre igen. 


Min avsmak för alla som generaliserar folk men inte klarar av att generaliseras själva får jag återkomma till.

Men har ni tänkt på en sak :)

Vi klagar på Libaneserna som kommer och tar våra jobb, sen åker vi till Norge och tar deras. Vi klagar på Romerna som kommer hit och tigger på våra gator, sen åker vi till Australien och tigger på deras gator. Vi klagar på att Irakier gifter sig med barn, medan vi själva åker till Filippinerna och köper sex av ett barn för ett par hundralappar. Vi kopplar ihop och dömer ut moskéer för att IS är dumma i huvudet medan vi gifter oss i kyrkor som är grunden till sekten Familjen. (och hur många sekter som helst till) Vi klagar över hur "dom tar med sina traditioner till VÅRT land" medan vi själva flyttar till Mallis och käkar köttbullar eller till Ibiza och festar på grabbarna grus. (Och våldtar,slåss,hamnar i fyllecell och sprider sjukdomar för den delen), Och sist men inte minst så klagar vi på att muslimerna har ojämlika förhållanden för att kvinnan inte lika ofta jobbar, medan vi åker till Thailand och hämtar hem en fru som varken kan eller får ha någonting att säga till om i vårt jävla svenneland.


"Jag förstår att folk röstar på SD, vi har inte plats för fler" Jodå, skicka alla värdelösa blonda trötta servitriser vi har i vårat land som hatar sina jobb och ge dom till Ahmed, Mohammed, Samia Jengiz, Said, och Athena och alla andra som VILL... Så får vi lite ordning på torpet.

Tjing tjing, nu ska jag visst sova. Jag håller ju på och lära mig åka skidor på dagarna, det tar på krafterna. 

(Som vanligt publicerar jag utan att ens läsa igenom vad jag skrivit, och upptäcker imorgon stavfel och eventuella fel i texten)

Filosoferar lite bah

Alltså. Imorgon kommer Alex och Kenta hem från en tvåveckors semester i Kuba, det är fan galet så jag längtar efter mina favoriter. :-)

Förra året var jag jäkligt ledsen vid den här tidpunkten, jag kände mig som ensammast i världen och visste inte riktigt vad jag var till för helt enkelt, Men det här året har varit grymt, som ett enda stort uppåttjack (med ett par gropar dock.) Jag satt där på nyårsafton utan något bra kompisgäng, en krossad kärlekshistoria, omedveten om att jag var duktig på det jag gjorde (gör).. (Då visste jag ju inte att jag skulle bli utsedd till årets säljare..) På kvällen när andra var på fyllan satt jag och surfade runt på instagram.. Och tänkte på en kille. Jag skickade iväg ett gott nytt år-sms, och la in en ganska riktad stöt. Man kan väl mer eller mindre säga att jag sa till honom att bjuda mig på en dejt.. Han träffade någon annan brud då, så det var såklart inte aktuellt.. Men ett halvår senare satt vi där i en bubbelpool på Grand hotel och såg varandra i ögonen och skrattade åt mitt flirtande. Och om några dagar firar vi nyår ihop.

Detta nyår blir med ett stort leende på läpparna. 





God jul ❤️

Hej gänget :) 

Hoppas alla har haft en bra julafton idag.. I år är alltså det andra året som två sekunder ur Kalles jul är bortklippta, och ärligt talat, ännu verkar det inte ha döda någon sverigedemokrat?  Konstigt, jag trodde att det var det viktigaste på hela dagen.

Jag och mamma åkte ut till kungsgården och umgicks med moster, mosters man och kusin Robin. Detta var första julafton utan syster och kusin Jennifer.... Ni var saknade! Men det var ändå väldigt trevligt! 


Jag har ju kollat upp min syn igen, och enligt optikern ska inte min huvudvärk bero på att min syn har blivit sämre.. Inte heller bör det bero på stress eller spänningar, jag borde ju ha börjat slappna av efter två veckor semester tycker jag. Men trots har jag ont mest hela tiden, blir fortfarande ansträngd i ögonen, det rinner i ögonen, ljuskänslig och huvudvärk som består trots sömn, mat och dryck. Så när jag ska tillbaka till verkligheten måste jag söka ögonläkare eller liknande. Jag lovar, Walle :-)

Jag har också idag kommit fram till att det bidrar till att jag knappt bloggar eller läser böcker längre, klarar bara av att ligga ner och lyssna på ljudbok och sova... Ha ha;-)

Imorgon hänger vi rean i butiken, och på  fredag slår vi upp portarna kl 09, untz untz! 









Dag två

Hallåj!


Mvh

Carlingsjänta





Gävle

Hälften av semestern har redan passerat och del två består av Gävle och Åre. Igår var Kalle och jag på fest hos hans vänner inne i stan och stannade kvar på hotell över natten. Olyckligtvis gjorde champagnen mig så trött att när jag lade mig i sängen för att sova kröp jag intill Kalle och hamnade i en dålig position för nacken, men utan energi nog att orka flytta på mig. Så idag är jag galet stel i nacken, vilket känns som döden när jag nu ska sova i min gamla säng hos mamma i en vecka, den är så jävla slut att jag alltid får ont ändå. Ja ja, inget dödligt iallafall, och det är ju skönt. 

Imorse firade vi julafton tillsammans och jag fick världens bästa presenter av Kalle, Precis vad jag önskat mig! Tack älskling!!

Väl framme i Gävle vart det till att fira min brorsdotters åttaårsdag och sen mat och häng med Sofie, Tobbe och Madde. 

Nu ligger jag i den här katastrofala sängen och ska sova, imorgon ska jag jobba på Carlings igen! Tjoho! Välkommen in till gallerian nian, jag kan typ inte ett skit om jeans längre, men jag är trevlig ;-)





Love training

I lördags var Kalle och jag på middag hos Lotta och Ante. Vi drack chokladglögg, åt god middag, snackade  om allt möjligt intressant och spelade risk. Jag har aldrig spelat risk själv, men jag har starka minnen när min storebror spelade med mamma och pappas kompisars barn och jag var för liten för att vara med.. Men vi satt på övervåningen i en villa i skutskär och arméerna var gula, rosa, blå och svarta. 

Iallfall, jag tyckte att det var roligt, fram till att Lotta kom på den excellenta idén att "försten att slå ut Ammi vinner" och ja, sen vart alla vinnare utom jag kan man säga ;-)

Just nu sitter jag på ett tåg till Halmstad. Snart framme och ska tillbringa ett dygn med paret Hunk , Jocke Golf och Olausson-Osteopat. Imorgonkväll blir det en resa vidare till bästis Brandis och Emma, och innan jag flyger hem så får jag träffa Malin med sin nya kärlek och förhoppningsvis de där älskade ungarna som jag vill krama ihjäl jämt.

Alltså, livet är så fullt upp. Och har har varken barn/djur/ familj på nära håll eller ett jobb som kräver övertid. 

Hur hinner andra människor med allt? Jag är mest upptagen med att vara kär och göra ingenting. Kan man tjäna pengar på det tror ni?







Ammivalens

Igår lessnade jag ur totalt. 

Grannen hade fått gäster som lagt beslag på bäddsoffan i extrarummet precis den dagen som Alex och Kenneth skulle sova över, min lägenhet är för liten för att få plats med min uppblåsbara dubbmadrass, och min säng är 140cm, vilket funkar för två, men blir lite väl tajt för tre. 


Less på att aldrig få besök, och när det väl händer så strular det med extrarummet. Less på att ha en sån dålig säng att min kille inte vill sova här. Less på att inte ha en soffa eller ens fåtölj att kunna sitta och läsa i. Jag jobbar i sängen, äter i sängen, surfar, bloggar, sover och läser i sängen. Jag gör allt i den här jävla sängen. 
Jag är less.


Måste ha en större lägenhet. Ett sovrum, ett vardagsrum och ett kök. 

Önskar mig ett badkar att krypa ner i när jag är stel i nacken eller fryser, en byrålåda att kunna lägga saker i så att alla papper och bråte inte måste ligga på köksbänken, och en låda för besticken så jag inte måste ha dom i skafferiet.



När jag flyttade till mitt lilla lilla paradis så sa jag att jag skulle bo här i ett eller två år, och nu har det går 1,5. Det börjar bli dags att uppgradera sig.. 

Just idag vill jag till Sumpan. En mysig tvåa med balkong, med ett sovrum som påminner om detta, fast med en annan säng då, en bäddsoffa i vardagsrummet som alltid ska vara tillgänglig för mina närmsta vänner.

Jag saknar spontana besök, som tiden i Helsingborg. Mina största fantasier är liksom att Josef ska ringa och säga "Hej , jag är utanför, bjuder du på fika?" Att Astrid ska smsa "ska ut på promenad om fem minuter, ska du med?" Att Kalle ska knacka på rutan och och säga att han saknade mig så mycket så han var tvungen att köra hit. 

Alltså, ja. Jag har ju trivts väldigt bra här, och kanske är det min PMS som talar.. Men på söndag tänkte jag dra och kolla in en liten lya. Det skulle kräva att jag cashar in en sådär 400 000 omg och sedan tredubblar boendekostnaden jag har idag.. Jag har inte tyckt att det varit värt det förut, men jag får helt enkelt ställa in mig på en veckas charter till Turkiet nästa år istället för champagnebrunch i Dubai och shoppingresa till NY. 

Typ..





Loving


Jag vet inte om det var hans välplanerade dejter, hans professionella arbetssätt på arbetet, engagemanget i utrotningshotade tigrar och kvinnors rätt till utbildning, att han öppnar bildörren för mig varje gång, eller hans känsla för kvalitet som fick mig förälskad..


Jag vet inte om det beror på det faktum att han ger mig en massage nästan varje morgon jag vaknar i hans säng, Om det beror på respekten han visar för varje människa han möter, Om det beror på hans kloka välformulerade svar på varje fråga jag ställer, eller om det är för att han väljer ekologiskt och närproducerat varje gång han handlar som gör att jag älskar honom..


Jag vet heller inte om det beror på hans trygga armar, hans nolltolerans för rasism, hans retsamma blick när vi jävlas med varandra, hans generositet och omtänksamhet mot sin omgivning, oxfilén han tillagar så den smälter i munnen, eller bara känslan av att alltid kunna anförtro sig och kunna prata om allt som gör att jag skulle bli knäckt om han lämnade mig.


Jag vet bara att mitt liv har varit bra, Men med honom i mitt liv är det perfekt.





 

Ammi

Min profilbild

Ammi

RSS 0.91

Powered by BlogSoft
Real Time Analytics