Säljaren inom mig

Hur man påpekar sin partners tidsoptimism på ett trevligt sätt:

(Kalle kommer innanför dörren)

Ammi: Men älskling! Vad Gullig du är som så gärna ville hitta en present till mig! 

Kalle: Eh, Va? 

Ammi: Ja? Du har väl letat en present till mig? Varför skulle du Annars vara en halvtimme sen till maten? :)




But first let me take a selfie!




Trött tjej

kl 16 en söndag:

Ammi: Jag ska vila någon timme nu.

Ammi: Sen packa i ordning för jobbet imorgon.

Ammi: Sen ska jag gå och lägga mig. 

Det är insidan som räknas

 
 
Kalle har en son som är 17 år och idag åkte han med mig hem från stan. Vi satt i bilen och pratade lite och jag frågade lite om hur det kändes när Kalle träffade mig. Jag har haft en enorm rädsla för att inte duga. Att vara i vägen, ändra för mycket i hemmet, laga maten på ett annorlunda sätt än dom är vana vid, att helt enkelt komma och ändra på deras vardag. Det har aldrig varit något problem överhuvudtaget, G är en superfin kille, smart, lugn och artig och har tillika en flickvän som är så rar man kan bli. Men idag berättade han att han verkligen inte trodde att det skulle hålla längre än typ en mänad av flera anledningar, bland annat att vi är så himla olika..
 
Och det är ju sant, till en viss del. Kalle är lugn, trygg, omhändertagande, diciplinerad, eftertänksam, duktig på matte,fysik och teknik, älskar snabba bilar, sköna pikétröjor, och tänker väldigt logiskt och vetenskapligt.
 
Jag är hetsig, virrig, självcentrerad (men också väldigt omtänksam), tar saker som dom kommer, talar först och tänker sen, kan knappt räkna 15+7 i huvudet, förstår inte fysik eller teknik, gillar katter och hästar, har åsikter om allt och allas kläder och stilar, och går mest bara på känslor i allt jag säger och gör.
 
Men. Hur olika vi än kan verka utår, så är det likheterna som gör att vi mår så himla bra ihop. Och man behöver inte ha samma styrkor, likadana jobb eller identiska personligheter för att trivas ihop, snarare tvärtom. (Jag har dejtat säljare tex, och shit, flera gånger har jag tröttnat redan på första dejten när jag insett att jag inte får avsluta meningarna för att vi pratat i munnen på varandra)
 
Däremot så är våra värderingar nästintill identiska. Vi har samma politiska åsikter, ser med samma ögon på miljötänk, ochi älskar att resa och hitta en perfekt balans mellan aktiviteter och slappa stunder i solen. Vi vill ha en katt som ska vara stor och långhårig, vi drömmer om att (jag) ska köra en maserati, vi tycker att hemmet ska inredas i naturmaterieal och dova färger och vi är öppna för att prova nya saker.
 
Vi älskar att äta korvstroganoff till vadagsmat och tar gärna ett glas rödvin till en bit närproducerad oxflié på fredagen och vi anser båda två att träningen är väldigt viktig, och då främst gymmet. Vi klär oss gärna i Boss och 90% av dusch/bad produkterna kommer ifrån Lush, Kvalitet är viktigare än kvantitet.
 
Ingen av oss är intresserad av att klaga på att man hamnat i ett dåligt fack eller blivit orättvist behandlad utan väljer istället att placera oss rätt fack, alternativt glömma det som hänt. Vi är inte så ofta intresserade av att springa på krogar och dricka oss berusade utan checkar hellre in på spa och disskuterar vad vår framtida katt ska heta eller vart nästa resemål ska bli, och vi är väldigt lojala och jobbar hårt för att komma dit vi vill.

Det är svårt att vara en hårt arbetande människa och vara tillsammans med någon utan mål, det är svårt att bli kär i någon som sjukskriver sig för minsta örkylning när man själv inte haft en sjukdag på flera år och det är svårt att vara sig själv till 100% när den andra personen har helt olika åsikter vad gäller ex politik. 
 
Så ja. Utåtsett är vi så olika man kan bli, Men på insidan är vi så himla lika. Vi bråkar aldrig, tjaffsar aldrig och är aldrig sura på varandra. Jag är inte intresserad av en sån relation, och inte Kalle heller. Och det gör mig lycklig :)
 
 
 
 

Mina bästa


Om bara några dagar ska jag få presentera dom två killar jag älskar mest på jorden för varandra.... Båda verkar gilla motorer, så dom kommer nog bra överens... 





Från och med nu





Jag blir aldrig samma som förut, 
Från och med då, 
Från och med du.


Blank space




De dagarna..

Det är dem där dagarna..

Dagarna när man vaknar på morgonen och man har ett brännsår på hakan av ett frentetiskt skrubbande av rädslan att känna sig ful. 

Dagarna då man har rakat sig under armarna, applicerat bästa deon och tagit en nytvättad skjorta och ändå luktar svett före klockan 10.00 på förmiddagen.

Dagarna då det är så blåsigt ute att man, en kort stund, med avund sneglar mot en tiggare för att "han sitter iallafall i lä.." När man letar gatan upp och ner efter en sällsynt parkeringsautomat..

Dagarna som köparens bankkontakt ringer och jävlas om en ny värdering av lägenheten, fyra dagar efter skrivet kontrakt. 

Dagarna som inte bara vänster knä gör ont, utan även höger. Och höger knä känns inte lite obekvämt, höger knä vill sådär två gånger om dagen göra så ont att man måste kippa efter andan.

Dagarna som man spenderar tid, pengar och en massa jävla engagemang och frusna fingrar för att komma till en kund, som inte är på plats.

Dagarna som energin är slut, och att bara micra en tallrik spagetti och köttfärssås känns som ett för ansträngande projekt. 

Dagarna då håret ser fett ut trots att det är fräscht, bh-n skaver trots att den är ny och var skön i butiken, benen ser tjocka ut trots att det är storlek 26 på jeansen och ändå inte är allt för tighta, dagarna då kunderna vägrar svara på mail, avbokar möten, ignorerar samtal och skiter totalt i en när man smsar, dagarna då man inser att en sjukskrivning för stress en vecka hade gett mig mer betalt, dagar då man har fått sår från att ha plockat ögonbrynen(!!?), när läpparna är torra och får en att se sjuk ut, och när ingenting verkar kännas bra.


Det är dagar som dem, som man får bita ihop, ta ett bad, krama sin käresta i minst 15 sekunder, äta en semla, ringa sin favoritkund, googla sötakattungar, mata haren i byn med tacobröd, göra en hårinpackning, tända ljus, och tänka att imorgon..

Imorgon blir det inte en sån dag.




Svartklubben

På allahjärtansdag bjöd jag Kalle på en överraskningsdejt.. Jag hade bokat bord på Svartklubben som är en restaurang på söder där ägaren och all personal är blinda eller synskadade. Först fick vi en fördrink i baren direkt där man kommer in, för att sedan gå in två och två i en sluss där det blir svart. Sedan ledde en man som hette Raul in oss till själva restaurangen. Där inne ser du inte ett dugg, det är så svart som det kan bli, och vi serverades en trerätters middag utan att veta vad vi egentligen åt. Vissa åt med fingrarna, vissa tappade besticken, och vissa spillde säkert ner sig.. Men vi satt och chansade på vad vi åt, och insåg att synen gör mycket mer än man tror. Jag tyckte att en tugga påminde om kyckling, men var säker på att allt annat var nått långkok på någon biff eller liknande. Det visade sig att vi hade ätit fasan, ripa och fläsk... Ha ha

Tyvärr vart Kalle dålig av maten, så det var ju lite olyckligt och drog ner betyget lite, men i övrigt var det mysig musikunderhållning, bra mat och jättetrevlig service. Och framförallt intressant att få sätta sig in andras livssituationer. Man blir väldigt handlingsförlamad :)


Bild från middagen: ha ha




Förhöjd förankringspunkt

Kalle: Jag vill ha den lampan i lägenheten

Ammi: Glöm det, kommer aldrig hända, ingen chans.

Kalle: Men varför? Den är ju skitsnygg!

Ammi: Den är för dyr.

Kalle: Vi har ju köpt lägenheten för 2,6 miljoner, vad spelar 30 000 till för roll?





Some big needs

Hur mycket "djur och natur-ig" jag än må vara, så finns det en äkta materialistisk kapitalist bakom de oplockade ögonbrynen. Just nu har jag egentligen inte en enda jävla krona över, men ja, ibland är man ju glad att man har kreditkort.. Ha ha ;-) Här är ett gäng saker jag anser att jag behöver..


• Ilse Jacobsen 3/4 gummistövlar.
• En helt onödigt svindyr CCcream från Chanel.
• Den perfekta svarta klänningen att jobba i.
• Pastellfärgade sneakers 
• En till klocka. Svart, silvrig eller vit, och enkel. 
• En ziphoodie från Houdini.
• Nya stabilare träningsskor. 
• En Mercedes C-klass Kombi. 
• En trisslott med vinst. 
• Dom perfekta svarta bootcutjeansen.
• En King Koil säng till nya lägenheten.
• Healthybox, Glossybox, Tidningar, Matkassar... Alltså, Överraskningar på posten! :D






:)




Katt/resa/karriär/ungar/träning/volontär


Jag hatar att inte kunna göra vad jag vill, när jag vill. 

Jag hatar att inte kunna följa med Kalle till Karibien en vecka i februari som han önskar mer än allt annat.. Det görmig  ledsen att inte ha djur omkring mig regelbundet pga jobb och resor.. Jag blir besviken på mig själv för att jag inte volontärarbetar på kvällarna, och jag skäms om jag inte presterat bland de bästa en vecka på jobbet.

Vissa saker är lättare att välja bort än andra, och jag är glad att jag har ett jobb som är så fantastiskt roligt dom flesta dagarna, men jag önskar ibland att jag bara var en hemmafru. Håll med om att det måste vara enklare?  Det känns som om man kan välja många tårtbitar samtidigt, men väljer man karriären så är den biten så stor att det inte blir plats för så många andra helt enkelt.




(Dock kan man typ mata kråkor med gammal müsli och stå i brygga på gymmet ihop, trots två trogna arbetsmyror)

Freedom

Ammi: Den artonde ska jag på middag med tjejerna.

Kalle: Du gör så mycket saker, jag får aldrig göra något!

Ammi: Johoo! Förra helgen fick du ju åka till återvinningen?



Bästa nyårslöftet

I år hade jag egentligen bara ett nyårslöfte, nämligen att styra ihop ett litet tjejgäng som kan ses regelbundet och umgås. Det blir ju nämligen så att de flesta är inflyttade i stan och därmed har en lite begränsad vänskapskrets. 

Idag klarade jag mitt löfte för vi var fem tjejer som möttes upp på Vapiano kungsbron och käkade middag medan vi pratade om allt möjligt intressant. Gänget bestod av mig (surprise, hahaha), Lotta som jag lärde känna när hon var spekulant på ponnyn jag skulle sälja för 10 år sedan, Lottas kompis sedan grundskolan- Erika som jobbar som sjukgymnast, Emilia som var min bff under hela högstadiet och gymnasiet och flyttat till Stockholm vid årsskiftet, och världens bästa Astrid som jag lärde känna på gymmet i Helsingborg. 

Grymma tjejer med häftiga jobb, bra mål i blick, drömmar, ambitioner, skön humor och stora hjärtan.

Om någon annan tjej i Stockholm vill hänka på någon gång så säg till! Vi satsar på en middag varje/varannan månad :-)






Ammi

Min profilbild

Ammi

RSS 0.91

Powered by BlogSoft
Real Time Analytics