Snuff

Jag vill lägga mig i min mammas soffa med dig på mitt bröst, känna din fuktiga nos mot min hals och en nys i mitt öra. Jag vill stryka mina händer genom din päls, len som den finaste bomull medan du sträcker på dig och lägger dig på sidan så jag kan klia dig på magen.. Jag vill pussa dig i pannan och killa dig mellan trampdynorna innan vi hoppas ner på golvet och leker jaga. 

Jag vill älska dig sönder och samman och krama dig varje kväll.. Och det gör jag.. I mitt huvud..



Stolt.

Jag tänkte bara droppa in här och säga att jag är stolt.. Jag måste skriva ner det här så att jag förstår själv.

Jag har kommit på mig själv att jag nästan skäms över min lägenhet. Det är ju förjävligt.. Så från och med nu ska jag bara vara jättestolt över mig själv och min lilla koja... Hatar att jag bor i en stad där dyrast kläder och störst lägenhet på finaste gatan är det som avgör hur bra en människa är.. Jag trivs i Stockholm(fast jag trivs väl överallt) men det är lite tråkigt att det ska vara så ytligt... Och bajsnödigt..

Jag började jobba när jag var 16-17 år. Min första lön var 52 kronor i timmen. Jag fick lära mig av min mamma att man aldrig tackar nej till att jobba, vilket betydde att jag efter ett tag stod med tre olika jobb, åkte fram och tillbaka mellan dom, och tillockmed min chefs man kom och sa "men, jobbar du fortfarande?" Han hade sett mig kl 7 på morgonen och då var klockan runt 22 på kvällen. Haha. Jag hade haft tre timmar ledigt mitt på dagen typ..

Jag har inte mor eller farföräldrar i livet som skämmer bort mig, När min pappa dog ärvde jag EN krona. (Den skänkte jag till mamma) ;) Och min mamma som gör allt hon kan för mig har trotsallt en lön från landstinget, den täcker inte en extra lägenhet i Stockholm till mig. Ä Jag har verkligen kämpat hit själv, ökat min lön för varje år, skaffat mig nya erfarenheter, sökt nya jobb, flyttat till nya städer.. 

Folk kan få tycka att min lägenhet är liten.. Men det är ju jävligt lätt att säga när man i Gävle får en villa för samma pris som en liten etta i Stockholm. Sen är frågan vad jag behöver mer kvadratmeter till.. Samla på mig skräp?
Detta är väl i minsta laget det tycker jag med, men jag har iallafall gjort det själv.. Jag har slitit och sparat ihop en handpenning, stått här själv under sommaren och målat vita väggar, lister och rör.. Och jag fattar inte varför jag ska skulle behöva lägga halva min hyra på mitt boende för att bli lyckligare.. 


Det fanns en tid i mitt liv då jag visserligen hade en drömlägenhet, men det starkaste minnet därifrån är att jag hade så lite pengar att jag inte ville använda tvättmaskinen i min lägenhet. Jag släpade hellre min tvätt till grannhusets källare, för att spara elen som min tvättmaskin skulle dra... Haha..  Ni hör ju...


Så från den ekonomin, till att äga min egen lägenhet i (utanför) Stockholm på 1,5 år tycker jag själv är jävligt coolt. Fan vad bra jag är:)

Visa fler inlägg