Sign of the times

 
 
Jag satte upp den där lilla kristallkronan över sängen idag. Den där som jag spanade in varenda gång vi gick in i butiken i Järfälla, Men som du sa nej till. Du tyckte den var ful och jag tyckte att den var gullig. Den skulle visserligen inte passa någonstans förutom där uppe på loftet, men ändå. Och sist vi var där sa du att "Såklart du ska ha en kristallkrona på loftet" och la den i varukorgen. Men den kom aldrig upp i taket..
För du kom aldrig tillbaka..
 
Jag fick hjälp av grannen idag att röja ordning på uteplatsen. Du ville göra ordning den fast jag tyckte att det var onödigt med allt jobb, tid och pengar när vi ändå alltid skulle vara ute hos dig när vädret var fint. Nu är jag inte det längre. Nu är jag ju här i lägenheten oavsett väder och försöker göra den så hemtrevligt jag bara kan. Så vi slet bort buskar och ogräs, hittade en enorm spindel, och förberedde för att lägga ut nya stenplattor som jag var till Hornbach och köpte imorse. Det kommer bli superbra när det är klart, och jag önskar verkligen du fick vara delaktig och fixa, jag vet att du älskar det.
Men du är inte här längre..
 
Efter lägenhetsfixandet tog jag en långpromenad med en vän. Vi har inte träffats på väldigt länge, men det visade sig att vi hade mer likheter i våra liv nu än någon annan jag träffat. Hon sa samma ord till honom som jag sa till dig. "Jag älskar dig så mycket, Men jag behöver mer" och efter timmarna av samtal så känns det lite lättare. Vi gick runt sjöarna och jag älskar att gå där, och var alltid ledsen att du aldrig delade upplevelsen med mig. En sån stor del av mitt liv och vår gemensamma lägenhet du missat.. 
För du var ju aldrig här...
 
Jag planerar in en del grejer nu, både resor, vänner och jobb. Jag bokar träningspass och kör äntligen HIIT regelbundet utöver mina promenader, men jag saknar våra helger på gymmet och jag saknar att rida. Saknaden av katten är stor och jag undrar om han saknar mig lika mycket som jag saknar honom. Jag kan lägga mig i soffan och blunda, och jag kan känna exakt hur du ligger bredvid mig till höger och katten är varm och avslappnad på min mage. När jag startar TVn för att se på netflix så bläddrar jag förbi Homebound varenda gång eftersom det var vår serie, Så jag kan ju inte se den utan dig.. Och jag undrar.. 
Kommer du någonsin vara här igen?
 
 
Visa fler inlägg